Gnäll och peruker

Nu får det vara slut på gnället! Sedan jag kom tillbaka på Taxol har jag varit helt fixerad vid sjukdomen, känns det som. Visst måste den vara en del av min identitet, något annat vore helt sjukt *haha*, men den får ju inte bli min identitet. Jag har varit på behandling idag och då tänkte jag en hel del på det. Det är nyttigt att träffa andra i samma situation och se hur de tacklar den.
När jag väntade utanför labbet, där jag skulle ta blodprov, stötte jag på min läkare, som talade om att hon sänt remiss för inopererande av en Port-A-Cath (se Självporträtt nedan). Behandlingen gick snabbt och problemfritt, ismössan var lagom kall, hoppas jag. Efteråt åt jag lunch på Food Factory i Mölnlyckes vackra gamla fabriksområde, som är så pietetsfullt renoverat och moderniserat.

När jag kom hem började jag googla på "wigs". Jag fick över fyra miljoner träffar! Jag trivs med min korta frisyr, men skulle jag tappa håret, får jag väl göra det bästa av det. Min korta peruk är jag hjärtligt trött på, men den kan få duga till vardags, till festligare tillfällen vill jag definitivt ha något annat. Jag kollade upp några av träffarna på de två första googlesidorna och tittade på pageperuker. Jag sparade hem åtta bilder från Jacquelyn Wigs Online. Här är en av dem.

På Belkwigs hittade jag fem andra bl.a. den här. Den påminner om den tid jag brukade vara permanentad. Fast jag var ju inte blond förstås, och det hade jag inte tänkt, att peruken skulle vara heller. Det skulle säkert bara få min hy att se smutsig ut.
Skulle vara roligt att höra era synpunkter på hur Ferlina ska se ut. Men jag kanske lägger ut flera perukbilder de närmaste dagarna, så håll utkik. Min förhoppning är ju ändå förstås, att jag aldrig ska behöva använda dem.