Så här gick det idag

Ingen feber. Inga äckligheter från fisteln. Doktorn hittade ingenting vid undersökningen utan måste tro mig på mitt ord. Vilket hon förhoppingsvis gör.
Jag fick lite tid mellan läkarbesök och behandling, så vi åkte till Pasta Etc. och åt igen. Lika gott den här gången.

Idag var jag riktigt svårstucken inför behandlingen - jobbigt inte bara för mig utan också för min sköterska. Det är mer än en månad sedan remissen gick iväg om en Port-A-Cath. Imorgon ringer jag och försöker skynda på det hela. För övrigt avlöpte det hela väl. Träffade en medpatient, som tappat nästan allt hår av samma behandling, så en viss nytta gör säkert ismössan. Visst har jag fällt en hel del, men så jämnt över huvudet att ingen, som inte vet hur tjockt mitt hår normalt är, ser det.

Efter behandlingen var jag så sugen på choklad. Det resulterade i inköp a en Tarragona och en Apelsinkrisp i Pressbyrån, medan jag väntade på Alf. Men jag åt inte allt - jag sparade och delade med mig. Så det så.

Sedan hämtade vi Simon och Sahib. Sahib är ledarkatten, som verkligen njuter av att vara ensam katt över tre människor, i stället för att vara en katt av tre under en människa. Men man kan ju undra, vad de randiga ställer till, när både husse och ledaren är borta.

När katten är borta .... Hm.

Förvånar det någon, att fisteln gick upp igen, så fort jag kommit hem? Men feber har jag åtminstone inte. Nu ska jag försöka sova en stund trots cortisonet.