Östra sjukhuset

Tjugo över nio åkte jag hemifrån, tog närmaste vägen (= via Sävedalen) och var vid Östra sjukhuset tjugo i tio. Ingen plats på närmaste parkeringen. Körde runt till några andra, samma där. Om någon, vilket var sällsynt, körde iväg, fanns där fyra bilar före min, som ville ha platsen. Till slut ställde jag mig på den första p-platsen, nära infarten, och tittade på fotgängare. När till slut en kom upp på parkeringen, vevade jag ner rutan och frågade, om han skulle hämta sin bil. Då talade han om, var den stod, och så kunde jag åka dit och vänta. Så skulle jag naturligtvis ha gjort från början, och det visste jag, men jag körde ändå runt och letade. Dumt!

Det här med brist på parkeringsplatser måste bli en ond cirkel. Ju fler som vet, att det är svårt att få parkering, desto fler kommer i extremt god tid, vilket innebär att de står på sina platser kanske en timme längre än de behöver och blockerar dem för andra, som kommer i lagom god tid.


Klockan 10.10 anmälde jag mig i kassan. Då stod stomiterapeuten Eva och väntade på mig. Hon trodde, att jag gått vilse. :^)
Det kändes väldigt bra att träffa henne och få svar på alla mina frågor. Jag fick också tre broschyrer och ett par stomibandage med mig hem att titta och känna på. På bilden demonstrerar Eva ett tvådelsbandage.

Eftersom jag var så nära, åkte jag till Partille och åt lunch med Alf. Det finns en thairestaurang i en gammal villa alldeles vid Säveån. De har en fräsch och god buffé, inte så mycket variation, kanske, men tillräckligt om man inte äter där så ofta.

Efter ett par ärenden i Partille åkte jag hem, och sedan har jag haft att göra hela eftermiddagen och kvällen, men nu måste jag i säng, om jag ska orka upp halv sex.

HÅLL TUMMARNA I MORGON INFÖR DATORTOMOGRAFIN!