Stress-tisdag

Tisdagen den 14 november hade jag behandling på morgonen, och på eftermiddagen skulle vi flyga till München. Planet skulle gå 14.30, men för att vi skulle hinna hem emellan och sedan komma i god tid till flygplatsen räknade vi med, att jag skulle kunna lämna JK klockan tolv. Eftersom jag haft ont och känt mig dålig skulle jag få träffa min läkare. Jag kom jättetidigt till JK för att jag hoppades få tala med henne före behandlingen. Inte en chans! När behandlingen var över, gick min sköterska för att försöka skynda på henne, och vid tolvtiden kom hon upp till avdelningen. Hon klämde lite på magen, och sedan skrev hon ut starkare värktabletter, för de jag redan hade hjälpte inte. Så skulle tabletterna hämtas på apoteket. Det tog tid! När vi äntligen kom hem, hade vi tio minuter på oss att hämta våra grejer.

Nåja, vi hann med planet utan problem, men äta något på flygplatsen var inte att tänka på. Vår lunch blev den lilla mackan vi fick vid tretiden.

Väl i München började däremot drygt fyra dagars regelrätt frosseri. Och värktabletterna - ja, dem behövde jag aldrig.