Var finns tyget?

I onsdags var det EFIT.

I fredags var vi på Persikogården, som ligger vid Sjöfartsmuseet, och åt lunch. Där förälskade vi oss i stolarna, särskilt tyget de var klädda med. Det skulle vi vilja ha på vår kära gamla duxfåtölj, vars nuvarande gobelängklädsel är alldeles utsliten.


Hemma googlade jag på möbeltyg och gobeläng, men hittade ingenting. Då googlade jag internationellt på furniture fabrics. Långt ner på andra sidan med träffar hittade jag en amerikansk grossist, som hade det! Ursprungsland Italien stod det, men ingenting om vad väveriet hette. Jag vet inte vad möbeltyg eller gobeläng heter på italienska och hittade inte mina lexikon, så jag sökte på italiensk gobeläng på svenska Google i stället. Jag hittade två företag, som har italienska gobelängtyger i alla fall, och har skrivit till dem och frågat, om de har just det här. Ännu har jag inte fått något svar.

I lördags såg vi Arabella på Göteborgsoperan. Det var sista föreställningen och alldeles fullsatt, så stämningen var på topp. Nina Stemme i titelrollen har ju en fantastisk röst, och övriga sångare gjorde också bra ifrån sig. Men stackars Anders Larsson i den manliga huvudrollen hade fått sångförbud av sin läkare och fick bara agera på scenen, medan Tord Wallström stod vid sidan av och sjöng. Det gick bra det också.

Föreställningen var 3 timmar och 45 minuter lång inklusive två pauser. Den tiden gick faktiskt ganska fort.